Spiritual Evolution

 

Leta inte efter en Mästare, bli en bra sökare

Jag läste berättelsen om en man som letade efter en Guru - Mästare. Han såg en asket sitta under ett träd och gick nära honom.

"Kan du säga mig vem som är den bästa Gurun för jag letar efter en." Mahatman – den helige mannen svarade:

"Ja, vad kan jag säga! Du kan söka och kanske hittar du den bästa Gurun "Mannen började sin resa  och reste till många avlägsna platser;.

Månaderna blev till år. Vart han gick, vem han än mötte, var han aldrig nöjd. Varje Guru han träffade sa att det var inte lätt att hitta en perfekt Mästare. Vem kan definiera en perfekt Guru, en perfekt Mästare?

Kanske en som inte vill göra någon till sin lärjunge. Och även om du hittar en sådan person - en som inte ens är redo att acceptera dig som en lärjunge, kommer han att visa dig vägen? Och om Gurun inte vill det, vem kommer kommer då att göra det?

Det finns många frågor om detta. Det är ganska knepigt. Det är väldigt lätt att gå in i djup tystnad efter upplysning. Jag tror att många Mästare har valt att hålla tyst och aldrig tala om att uppnå dessa mål.

Upplysning är inte en leksak och du är inte ett barn att skryta och visa den för andra. Sanningen är att ingen vill göra en show av en verklig skatt. Så om jag kom till ditt hus, skulle du då ta mig till ditt kassavalv där du har dina pengar och smycken? Du kan visa mig din salong, sovrum eller kök, men definitivt inte ditt kassavalv. Tja, jag är inte ens intresserad! Det är bara för att förklara hur beskyddande du skulle vara av dina så kallade skatter. Ibland kan man se fall där inte ens mannen delar med sig av hur många bankkonton har han med sin fru. Han befarar att det ögonblick då hustrun får veta hur mycket pengar han har, kommer hon gå på en shoppingrunda och använda alla möjliga medel för att ta pengar från honom. Så män gömmer sina pengar från sina fruar.

Om du är så skyddande av dina smycken och pengar att du inte är villig att dela dem med din man eller din fru, vad kommer du då inte att vara när det kommer till en skatt som en Mästare! Den sanna visdomen är hans skatt och så är hans upplysning. Skulle någon göra narr av det eller visa den? Definitivt inte!

Så i flera år fortsatte den här mannen att leta förgäves efter en sann Mästare. Slutligen kom han tillbaka till sin by och såg det träd under vilken den helige asketen satt kvar, som han hade gjort under en lång tid. På något sätt, när han såg hans ansikte i dag, flyttades något i hans hjärta och han sade: "Du är den sanna mästaren. Men jag vill höra detta från dig. 'Är du den sanna Mästaren? "

Han var fortfarande tveksam, hans sinne sökte fortfarande efter bekräftelse från mästaren. Den vise sa: "Tja, om jag skulle säga ja, då skulle det vara ett felaktigt svar och om jag säger nej även då blir det ett felaktigt svar. Om jag säger ja, kommer det att vara en redovisning av egot och om jag säger nej, kommer det att vara ett osant påstående, eftersom bara jag vet vad jag vet. Så jag varken skulle säga ja eller nej.

"Efter att ha tagit emot denna gåta som ett svar, var mannen nu helt säker på att denna heliga man verkligen var den sanna Mästare han sökte efter. Sökaren svarade: "Varför har du inte sagt tidigare att du är Mästaren? Nu när det är bekräftat bortom allt tvivel att du är den perfekte Mästaren, frågar jag er denna fråga: "Vill du bli min Mästare?"

Mästaren sade: "Efter alla dessa år sökte du efter en perfekt Mästare. Nu när du hittat en, har du mage att fråga huruvida jag är en sann Mästare!

Låt mig ge dig mitt svar: "Om du letar efter en sann Mästare, då är jag ute efter en sann lärjunge. Är du en sann lärjunge?

Sökaren var chockad, han kunde inte tro sina öron. Under alla dessa år hade han aldrig gett en tanke på om han själv var en sann lärjunge!

Sensmoralen i historien är: Leta inte efter en Mästare, är du en sann sökare knackar Mästaren på din dörr.

Ni måste förstå, jag använder en metafor, börja inte vänta på den dag då Mästaren kommer på egen hand och knackar på din dörr!

Gurun sa, "jag kommer bara att acceptera en person som är en sann lärjunge och som överlämnar sig till mig. Jag kommer inte att acceptera en ofullkomlig lärjunge. Om det tog dig tjugo år att känna igen mig, kanske kommer jag att, de kommande tjugo åren testa, analysera och kontrollera dig. Först då kommer jag låta dig veta om jag accepterar dig eller inte.

Är det inte konstigt att vårt sinne alltid undrar om andra saker, men aldrig att innan du söker en sann Mästare, måste du vara sann mot dig själv? En person som har uppnått upplysning kan aldrig säga att han är upplyst, eftersom den som är upplyst inte kan göra detta påstående. Det finns ett ordspråk av Kabir: "Den som vet, kommer aldrig säga att den vet. Och den som säger att den vet, vet definitivt ingenting."

Sanningen är bortom ord, sanningen är bortom uttryck och sanningen är bortom förståelse för sinnet.

Guds härlighet är gränslös. Språket har sina begränsningar. Genom ord kan vi inte förklara det gudomliga. Vem kan sjunga, vem kan rättmätigt och lämpligt prisa Gud? I själva verket är det ingen som kan det!

Gud innebär existens - existens som finns i varje atom. Och när du tror att Gud är i ett tempel, synagoga, en kyrka eller i en moské, då säger du att du inte vet vem eller vad Gud är. Allt Som Är kan inte trängas in i ett hörn eller låsas bakom människogjorda väggar. Gud är bortom definition av tid och rum, tid och rum existerar så länge sinnet existerar. När du övervinner sinnet, finns det ingen tid och det finns ingen plats.

För en så kallad religiös person, existerar Gud bara på de platser hans tro har lärt honom. För en sikh finns Gud i ett Gyllene templet, för en vaishnavite är Gud  i Vrindavan, för en anhängare av Rama lever Gud  i Ayodhya, en anhängare av Shiva ser Shiva i Kedarnath, Kashi och Omkareshwar. De har alla fängslat sina gudar på dessa platser. Men den Gud som kan fängslas av människan, kan den Gud kallas för en gud?

När ett barn är antaget till en skola, börjar den sin utbildning med alfabetet - A för Apple, B för Bat, C för cat, D för dog. Sedan långsamt och gradvis lär han sig alfabetet och kan börja forma till små ord, meningar, från meningar till passager och så vidare och så vidare. Äntligen kommer en dag då barnet vuxit upp och läser alla slags böcker, svår poesi från Bach, Wordsworth, William Blake och Shakespeare. Men det kommer inte att hända den dag han först går till skolan. På dag ett i skolan, är barnet inte redo för Shakespeare. Det börjar med de grundläggande bokstäverna och även för att han måste lirkas, övertalas och är bortskämd.

Matthew kom tillbaka från skolan och sade till sin mor: "Mamma, imorgon vill jag inte gå i skolan." Modern sade: "Vad hände kära du, varför är du inte är intresserad av att gå i skolan,  du har alltid älskat din skola?"

Matthew sa. "Mamma min lärare är en sådan idiot, hon vet inte att A står för apple och B står för Bat. Hon är vuxen och ändå håller hon på att upprepa A för Apple, B för bat/fladdermus. Jag vet allt utantill och hon vet  fortfarande inte mycket i dag. Jag tänker inte slösa min tid med en sådan lärare.

"Är detta sant? Nej, läraren försöker lära alla barn så att de långsamt  förstår och lär sig alfabetet. Likaså när det gäller religion, man börjar någonstans ifrån. Så för någon kanske resan börjar från ett tempel, för andra från en moské och för ytterligare andra från en kyrka.

I skolan leder läraren barnet från bokstäver till ord till meningar. Därefter kan barnet gå till poesi och prosa, men det händer inte med religion. De som tar sina barn till religiösa platser glömmer att detta är början och inte slutet. Var är Gud för ett hinduiskt barn? Gud är fortfarande begränsad till periferin av ett tempel. Var är Gud för en muslim? Gud är fortfarande begränsad inom de fyra väggarna i Mecka. Och i hinduiska religionen finns det 33 tusen halvgudar och gudinnor och det finns tre stora manliga gudar - Brahma, Vishnu och Mahesh, en kvinnlig gudinna, Durga, som har åtta former. Hur ska man veta vem Gud är?

Folk vet inte vem Gud är. För att erkänna Gud, måste du gå där Gud är. Du måste röra dig i riktning mot Gud. Du måste göra en resa, inte utanför, utan en inre resa. Om du vill se Taj Mahal, måste du ta motorvägen som tar dig till Agra. Om du vill se Gateway of India, måste du gå till Mumbai. Om du vill se Qutab Minar, måste du gå till Delhi. Oavsett vilken byggnad du vill se, måste du gå i den riktningen. Den Qutab Minar kommer inte gående mot dig och kallar på dig att komma se den. Nej, det händer aldrig. Du måste gå mot målet, saker kan inte röra sig, men människan kan röra sig. Så du måste röra dig i riktning mot Gud och ta dig till särskilda platser där föremålet för Hans önskan är. Om du vill se Eiffeltornet, måste du gå till Paris. Om du vill se Frihetsgudinnan, du måste åka till New York. Om du vill se Buckingham Palace, måste du åka till London. Om du vill se muren, måste du åka till Kina. Överallt där byggnaden eller objektet är, måste du nå den platsen. Frågan är då: Var är Gud?

Först måste vi förstå vad vi menar med ordet Gud. När jag använder ordet gud är jag inte är nöjd med ordet eftersom det inte är ett lämpligt ord för Gud. Ordet för Gud på sanskrit  är Brahman. Om jag måste förklara innebörden av ordet Brahman, skulle jag säga att det betyder det som ligger bortom och är varken en eller två, det som är sanningen, ständigt medveten, ständigt lycksalig och  genomträngande. Hellre än att använda dessa fyra olika ord, siare använder ett enda ord, dvs Brahman. Det betyder att det finns, är överallt. Så var du än är, är Brahman, sanningen. Detta betyder att du inte behöver gå ännu ett steg för att söka Gud. Gud är närvarande i alla tider, betyder det att du inte behöver vänta en enda minut att lära känna Gud. Men den som vill lära känna Gud, vet han vem han är? Vem är den som söker, vad är hans identitet?

 En man frågade Santa, "Jag vill träffa Banta, där har han bor." Santa sade: "Banta bor utanför Santas hus." Mannen sade: "Ok, så ge mig adressen till Santa." Han sa , "Ja Santa bor mitt emot Bantas hus!"

När du säger att jag vill möta Gud, leta djupt i detta jag. Var står detta jag? Eftersom jag och gud, jag och Brahman inte kan vara på två olika ställen, de kan inte existera i två olika utrymmen. Sanningen är allvetande och allestädes närvarande - detta innebär att var man än är, är sanningen/Gud där.

Just det - inom dig och utanför dig. För att veta sanningen behöver du inte resa utåt, bort från dig själv eller långt från dig själv. Behöver du åka någonstans för att möta den tillvaro som finns där med dig? Svaret är nej. Du behöver bara vända dig inåt, du bara måste ta resan till där den slutliga destinationen där sanningen är.

Anandamurti Gurumaa